Ohizumi Adiron 2008

Det här röda vinet är det sista av Yamanashi Noveau-vinerna, och till skillnad från de andra var det gjort på amerikanska Adiron-druvor, snarare än Muscat Bailey. Tyvärr, får man säga, för den här druvan kanske hade mycket att ge, men den behöver lagras mer. Det smakade bara druvsaft som börjat jäsa. Inte så lyckat, tyvärr. Men jag ska leta rätt på andra viner från samma vingård, för de hade något som man kunde tro på. Den här flaskan fick dock gå direkt i glöggen. 60 poäng av 100.
http://www.katsunuma.ne.jp/~ohizumi/

Chateau Mars Prestige, Koshu Clio 2004

Isvin? Det måste väl vara rysligt dyrt? Nej, inte i Japan. Yamanashi ligger högt, och det händer ofta att druvorna fryser. Då kan man göra isvin. Senaste året var 2004, och det här vita vinet är från det året. En underbar halmgul färg, djup arom och bred, rik smak - litet syra, sötma, lätt oljighet, och smak som påminner om ädelrötade viner, kanske fransk cider eller en mycket ung calvados (fast utan alkoholen). Aprikoser kommer man också att tänka på. Det här är vad Koshu kan bli när plantorna får för litet vatten (eftersom vattnet försvinner ur druvan som is). Det är ett oerhört gott efterrättsvin, och det måste vara en snäll efterrätt, annars slår det ihjäl den med all sin smak. Jag kan knappast vänta tills druvorna fryser igen - kanske nästa år? Man kan inte ge isviner poäng som ger dem rättvisa, eftersom vinmakaren måste ha mer tur än skicklighet, men eftersom jag tycker så mycket om det får det 90 poäng av 100.
http://www.hombo.co.jp/

Tsuruya 2008 Yamanashi Noveau

Här har vi ett till rött Yamanashi Noveau-vin från årets skörd, också det gjort på Muscat Bailey A. Hallon dominerar, men det finns andra hallonliknande smaker som är litet mustigare, kanske blåhallon och mullbär (men inte björnbär). Det är rikt och ändå lätt, kanske litet för lätt i smaken. Inte mycket syra, mer fruktsyra än garvsyra. Men samtidigt ett vin som låter sig väl drickas, även om det naturligtvis inte kan lagras. Intressant att man kan känna att det är litet annorlunda för de andra Noveau-vinerna, men samtidigt så likadant. Men även om det är fallet, är det inte så otroligt märkvärdigt att man hoppar ur stolen. Det är ett av de många bra Yamanashi Noveau-vinerna. Så det får 75 poäng av 100.
http://www.yamanashiwine.com/m/winery/yamanashi/tsuruya.php

Mercian Awa 2007

Roséviner, de måste väl vara insmickrande och intetsägande? Skummande viner (awa betyder skum på japanska), de är väl inte så roliga de heller? Kombinera dem, och blir inte det något komplett menlöst, som man på sin höjd kan dricka som tonåring? Icke!
Mercian är ett av de stora vinföretagen i Japan, och trots att deras vanliga viner är blask, så har de suveräna vinmakare. Som kommer till sin rätt i det här vinet. På en gång festligt och allvarligt går det ihop med nästan allt man kan tänka sig i förrätts- och efterrättsväg. Det är litet sött, men inte för sött, och det finns en syra som turas om med bubblorna att pirra i munnen. Det fungerar väl med både tårtor (om de inte är för feta) och en litet salt förrätt (kan vi intyga, vi provade med bägge). Smaken är komplex, med något åt röda vinbär och kanske bigarråer igen, men också något helt annat - rabarbersaft, kanske, men även andra frukter, litet mineral, och något mer - en sällsam vågdal i mitten. Det finns många nyanser, ett glas är inte tillräckligt för att utforska dem. Synnerligen lyckat. 85 poäng av 100.
http://www.mercian.co.jp/