Tre röda viner med klass

Nu har vi druckit det röda Yamanashi Noveau-vinet också. Tillsammans med två andra viner, för vi passade på att äta Hida-biff när vi hade några vänner på besök. Om ni har hört talas om Kobe-biff, så är det nästan samma sak - fast från frigående djur. Smälter bokstavligen i munnen.
I alla fall: Grace Muscat Bailey A 2009 vintage. Här var det intressant - mycket mer smak än vad vi tidigare sett från Muscat Bailey. Hallon, förvisso (när jag tog första sniffen tänkte jag "urk - hallonsaft") men bara i aromen. I smaken fanns mycket mer, mycket djupare frukt (röda plommon?). På gränsen till sött, men balanserat. Lovar mycket gott.
De andra två vinerna var också mycket trevliga, men av helt annan karaktär. För att börja med Tamba Wines (som ligger i Kyoto, www.tambawines.co.jp) 2006 Cabernet Sauvignon & Merlot. Väldigt full smak, och mycket balanserad mellan Merlot och Cabernet. Ek, så mycket att det lätt skulle tåla att lagra i tre-fyra år till. Litet annorlunda karaktär kan man ana eftersom det kommer från en annan del av Japan, men även om druvorna dominerar så var detta en mycket trevlig upplevelse.
Det sista vinet kom från Domaine Sugga, Obuse winery i Nagano: Cabernet Sauvignon 2007 (www.obusewinery.com/bio). Här var det bara Cabernet. Och ekologiskt, och ofiltrerat. Vinet hade mycket syra men också en intressant pepparsmak, som Cabernet får ibland. Inte alls så mycket ek, men mycket frukt och nästan litet blommighet (pioner, eller dahlior).
Till avslutning drack vi något intressant: En japansk grappa. Jag har visst inte berättat om Nakaizu Winery, men får komma tillbaka till de. I alla fall så gjorde de grappa på sina druvor, med eget destilleri och allt. Smaken är precis som vilken annan grappa, emellertid. Men god.

Grace Koshu vintage 2009

2009 blir ett väldigt bra år, i alla fall hos Grace. Här är deras Koshu 2009, som vi provade strax innan jul. Mineralen är inte så framträdande, men det finns en doft av blommor - jag luktade klöverblom, men smakade fläder - som balanserar fruktsyran och ger det en intressant karaktär. Koshu är inte lika bedövande i smaken som exempelvis chardonnay, och det är helt klart mer krävande att göra ett gott vin av - men det är uppenbart att ett gott år kan det vara väldigt intressant. Tyvärr saknas citrusen som finns i Koshu ibland, så som sommarvin är 2008 att föredra, men det här är ett vin som passar väl till exempelvis en japanskinspirerad förrätt. Det ska bli intressant att dricka den röda varianten.